Världens bästa dag!

Jepp,

Tyvärr så var mit tåg försenat imorse så jag missade morgonmötet.
Jag som var helt peppad!

Så när jag kom fram så sa hon som jag alltid är med att hon hade en massa saker som skulle göras. Typ sätta labels på ca en miljon plagg och även packa dem i kartonger... Men då sa jag att jag skulle försöka se vad de andra gjorde idag. Och att jag faktiskt har en utbildning! Men då fick jag till svar att det var väldigt stressigt just nu och om ca 2 veckor kunde jag få vara med på de andras arbete. Hepp! då är det 2 veckor kvar tills jag drar till Borås.

Så jag tog värsta fete högen med kläder och satte mig i ett hörn och satte labels på dem. Då frågade hon som jag var med om jag inte skulle komma och sätte mig lite närmre och inte sitta ensam. Men NEJ jag tänkte IKKE flytta mig! Så jag jobbade skitsnabbt och var skitarg! Alla går igenom psykbryt på olika sätt.
Tillslut så såg jag att min handledare och hon som jag jobbade för pratade och tittade på mig. Och sedan kom hon och undrade hur jag mådde egentligen. Och att vi nog skulle prata. Hon är så fin!

Och då började jag gråta! Händer inte ofta! Så vi gick ut och pratade länge och det var så skööööööööööööööööönt! Och då sa jag allt! Att jag var trött på att folk var så stela och instängda, och att jag ville lära mig något. Och hon förstod precis vad jag menade för att det är så, tar tid att komma in i gänget...KUL!!! Men hon skulle se till så att jag kom runt iallafall, men att jag nog fick kämpa rätt hårt själv också. Jodåsåatt...

Min handledare kom också. Hon sa att hon också var ledsen ibland och grät på bussen eller hemma. Varje dag när hon kommer så säger hon hej till chefsdesignern och hon får aldrig ett hej tillbaka. En gång hade det gått 4 dagar utan att någon hade prata med henne. Förutom då all kritik för att typ allt hon gör är fel...

Ska nog ta mig en rejäl funderare...
Jag gick iallafall hem glad och sedan fick jag skjuts till Lomma av en svensk säljare! Och imorgon ska jag säga HEJ till alla!

SusannaAAAAAAAAAAAAAAAA!!!